Var och kolla på Mammut idag med Aysen och Bilgen.
En film som känns som att när filmen är klar så har man ingen tanke om den. Men ju längre tid efter filmen kommer fler och fler tankar upp. Jag känner mig illa till mods och inte säga vad det beror på. Är det ensamheten, strävan efter lyckan eller inte känna sig behövd?
Kan vi människor bli lyckliga eller kommer vi alla söka lycka livet ut. När kan man känna sig nöjd? Vad får en att känna sig i ro?
Jag har fått mig en rejäl tankeställare
???????
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar